Prestations baserad självkänsla redan som barn

Hej,

Jag vill dela med mig av en del saker som hänt under mitt liv innan dagen kom där jag bokstavligen small in i väggen. Jag kommer ta upp saker och beteenden som visat sig hos mig redan som liten vilket kan ha varit en del av att min hjärna plötsligt slutade fungera och jag insjuknade i utmattningssyndrom. Det kommer ta några ytterligare inlägg innan själva insjuknandet 22/09 -16. När jag sedan kommer närmare nutid kommer jag gå in mer på dagen då själva smällen kom, hur min vardag med psykisk ohälsa blev & förvärrades, mitt mående, humör, relationer, mediciner, biverkningar, sjukvården och i princip allt så filter fritt det bara går. Även saker jag lärt mig under tiden för kunna hantera situationen, anteckningar jag gjort, och hur rehabiliteringen funkat etc.

Första gången jag träffade min psykolog inom primärvården var jag nyss fyllda 32 år och det hade gått ca 2-3 månader efter dagen jag "gick in i väggen". Vi började diskuterade saker redan från tidig ålder i mitt liv för att  försöka finna ett samband. Detta mötet fick mig att inse att jag lider av en ångest problematik som blivit väldigt kraftig till följd av hög stressbelastning. Till min förvåning visste jag faktiskt inte innan detta möte vad ångest eller stress symtom faktiskt var eller hur det visade sig (jag är en människa som bara kör på, drar på happy face och fortsätter prestera hur dåligt jag än mår). Detta mötet med psykologen kom även att visa sig att jag redan sedan barndomen haft en ångest problematik utan att faktiskt förstå varför jag mådde konstigt i vissa situationer.        

Mitt första minne jag har var att jag i tidig ålder, kanske runt 12-13, slutade äta mat som serverades på flygplan. Jag hade då börjat må illa med panikkänslor i den situationen, där man inte har någon kontroll och man är inlåst i planet i trånga utrymmen. Ytterligare dök ett minne upp från när vi åkte båt och samma sak där, jag kunde inte äta på grund av det kraftiga illamåendet. Det började dyka upp i flertalet offentliga miljöer där man antingen åt eller var i någon utsatt position. För att poängtera så har inte maten något med illamåendet att göra, utan det beror på de trånga utrymmen alternativt ett ställe fullt med folk där jag får en känsla av att vara instängd. 

Jag pratade med mina föräldrar om detta och dem sa att det säkert berodde på att jag sovit dåligt, ätit något dåligt, druckit dåligt osv och det har jag tagit med mig och grundat orsaken till illamåendet på. Med åren som gick blev detta värre och värre. Jag minns när min föräldrar bjöd med mig på en kryssning i Karibien i tonåren och jag tackade nej och stannade hemma istället. Varför då tänker ni? Hur kan man tacka nej till en kryssning i Karibien? Jo, orsaken är min ångest. Jag ville verkligen inte utsätta mig för att må illa i onödan. Redan här började jag med små steg mot ett så kallat paniksyndrom där man väljer bort saker som kan ge ångest eller må dåligt, utan att ha en minsta aning om att detta kommer bli en stor problematik för mig i framtiden.

På mötet jag nämnde ovan med psykologen såg hon även en del drag som talar för att jag har en neuropsykiatrisk störning ex. ADHD, ADD eller liknande. Jag har sedan liten märkt av att är man duktig på saker bli man populär, man får bekräftelse och blir sedd. Att vara bäst är det man vill vara för det genererar att alla gillar dig och du får nån form av status. Väl i skolan (lågstadie-mellanstadie) gick det sådär för mig vad gäller skolresultat. Det teoretiska inom skolan har inte riktigt fungerat för mig då jag har haft svårt att koncentrera mig på saker jag ej tyckte va kul. Däremot satsar jag allt på det jag tycker är roligt och "snöar" samtidigt in på allt jag tycker om att göra och gör det då överdrivet mycket. När man sedan började med sporter var det viktigt att prestera och få den underbara bekräftelsen att man är bra. Jag var målvakt i ett framgångsrikt Handbolls lag, IFK Bankeryd, under många år. Jag fick ofta beröm och ju bättre det gick för mig desto mer "snöade" jag in.

Min reflektion är att jag tror att just det här med att vilja prestera så pass mycket började redan här, där och då som litet barn började jag att byta ut min självkänsla och acceptera mig själv för den jag var mot en prestations baserad självkänsla som drev mig hårdare och hårdare mot framgångar ända in i vuxen ålder som tillslut blev resultatet ända in i väggen. Denna prestations baserade självkänsla skapar en enorm stress för kroppen, att aldrig bli nöjd utan bara fortsätta prestera. Det finns självklart många faktorer som kan driva en människa så hårt att hjärnan stänger av, men jag tror att detta är en stor del som har påverkat min hälsa negativt och jag kommer i nästa inlägg ta upp ytterligare en faktor som satte en stor press och stress på mig. 

När jag fick cancer!

/T

Är du lika okunnig inom området stress som jag var och inte har någon koll på stress men känner att du då och då har konstiga fysiksa eller psykiska symtom? Se nedan där jag kopierat från www.Kurera.se på vanliga reaktioner vid långvarig stress. 

1. Muskelvärk och inflammationer

Vid stress spänns musklerna och med tiden får muskulaturen svårt att slappna av. Det kan resultera i värk, spänningar, darrningar och/eller inflammationer i till exempel rygg, axlar, skuldror, nacke och käkar.

2. Huvudvärk, migrän och yrsel

Långvarig muskelspänning i käkar, nacke och axlar leder ofta till huvudvärk och/eller migränattacker. Långvarigt spända nackmuskler kan också leda till yrsel eftersom hjärnan till slut inte förstår hur den ska tolka musklernas signaler.

 3. Matsmältningsproblem

Matsmältning är en energikrävande process och därför stryps den funktionen när du är stressad. Magkatarr, magont och olika matsmältningsproblem som förstoppning, diarré eller IBS  med uppsvullen buk och krampkänslor kan bli konsekvensen.

 4. Diabetes och viktökning

Kolesterolvärdena blir högre vid stress och tillsammans med att blodsockernivåerna ökar kan konsekvensen bli viktuppgång och ökad fettinlagring, ofta i form av bukfett. Obalanserna i insulin kan också leda till diabetes.

 5. Förkylningar och svårläkta sår

Immunförsvaret är inte prioriterat om ditt liv är hotat och därför fungerar det sämre vid stress. Det leder till en ökad känslighet för infektioner vilket bland annat kan ge återkommande förkylningar. Sår får svårt att läka, även om de är små. Det kan i sin tur leda till problem med var och infektioner.

 6. Akne, eksem och herpes

Kortisol gör att hudens talgkörtlar producerar extra mycket fett. Det kan leda till finnar eller utbrott av akne. Även utslag, eksem och herpes är vanliga reaktioner i huden på stress.

 7. Sköra naglar och håravfall

Stress påverkar näringsupptaget i kroppen vilket kan leda till brist på mineraler och vitaminer, till exempel B-vitaminer. Det gör att naglar blir sköra och lätt går sönder samt att håret faller av. Eftersom håret växer i cykler kan det dröja några månader innan håravfallet inträffar.

 8. Tandgnissel, halsbränna och andning

Vid stress blir andningen snabbare och luftrören vidgas. Det kan leda till torrhet i halsen och en känsla av att kvävas eller tappa andan.

De spända halsmusklerna kan leda till halsbränna eller en känsla av att ha en klump i halsen och få svårt att svälja. Käken påverkas av de spända käkmusklerna vilket kan leda till tandgnissel. Man kan också känna en metallisk smak i munnen av adrenalinet.

 9. Svettningar och kallsvettningar

Kroppen börjar svettas så att du inte ska överhettas när du fäktar eller flyr. Det kan innebära både svettningar och kallsvettningar. Svettningen i handflator och fotsulor stimuleras också vid stress, vilket ger fuktiga händer och fötter.

 10. Kalla händer och bleka fingrar

Vid stress omfördelas blodet till de större muskelgrupperna och blodkärlen drar ihop sig i de kroppsdelar som inte är prioriterade vid stress, till exempel fingrarna. Den sämre blodcirkulationen gör att du lätt fryser om händerna eller att dina fingrar får en gulblek ton.

 11. Sömn, sex och impotens

Om ditt liv är hotat ska du inte lägga dig ner och sova. Därför gör stress att du får svårt att somna, du vaknar lätt och du får sämre djupsömn. Eftersom du sover dåligt kan en konstant trötthet infinna sig. Att ha sex är inte viktigt om ditt liv är hotat. Dessutom är sex en energikrävande process och därför ser kortisolet till att kroppens förmåga att ha sex minskar. Hos män kan det innebära tillfällig impotens och hos både män och kvinnor minskar sexlusten vid stress

 12. Ljud- och ljuskänslighetPupillerna vidgas och hörseln skärps för att du ska kunna uppmärksamma faror vid stress. Vid långvarig stress kan det leda till ljuskänslighet och en svårighet att skärma av bakgrundsljud. Konsekvensen blir att du vill dra dig undan och isolera dig.

13. Problem med minne och koncentration

Det konstanta kortisolpåslaget som följer av långvarig stress påverkar tillväxten av nya hjärnceller. Dels blir det fler hjärnceller i amygdala, som styr över rädsla och känslomässiga reaktioner. Dels blir det färre nya hjärnceller i hippocampus, som bland annat behövs för att du ska kunna skapa nya minnen. Amygdala växer, hippocampus krymper. Konsekvensen blir problem med minne och koncentration och starka, omotiverade känsloutbrott.

Tänk om och ändra din livsstil idag, imorgon kan det vara försent.. 

 
En kommentar
publicerat i Psykisk ohälsa
Taggar: Stress, adhd, barn, framgång, livet, panik, prestation, psykisk ohälsa, psykolog, självkänsla, symtom, utbrändhet, utmattningssyndrom, ångest

Presentation Amanda

Hej,
 
Jag är 25 år och jobbar som sjuksköterska. På fritiden sysselsätter jag mig med bl.a. att pyssla och inreda här hemma, tränar (om jag är inne i en "träningsperiod", det varierar lite hehe), umgås med familj/vänner eller det som jag föredrar allra mest, att umgås med Tommie. 
 
Jag och Tommie har varit ett par i lite över två år men lärde känna varandra för ungefär fyra årsedan. Vi är förlovade sedan julafton -17 då Tommie satte sig på knä framför mig bland våra nära och kära och frågade om jag ville dela resten av mitt liv med honom. Jag svarade inte det klassiska; "ja", jag svarade "självklart". Och precis så har det varit från första stund vi började dejta, självklart alltså. Allt har varit så självklart mellan oss två. Ni vet när man var yngre och sökte på google; "hur vet man att man hittat den rätta?".. Äntligen har jag fått svaret och just nu sitter jag här och är så lycklig över att jag fått uppleva riktig kärlek.
Det har inte varit en dans på rosor de 6 senaste åren för mig då väldigt mycket tragiskt har hänt, det är dock mindre relevant nu, men bara för att ni ska förstå lite min känsla av att nu känna trygghet och kunna andas ut. 
 
Nu tillbaka till början av vårt förhållande och Tommie fortfarande var frisk. Vi träffades i slutet på sommaren 2015. Jag studerade då till sjuksköterska och Tommie jobbade som butikschef på MMSports. Våra dagar såg ungefär ut som alla andras, förutom att vi var som två tonåringar med fjärilar i magen på rosa moln. Vi blev officiellt ett par i november 2015 och om jag inte missminner mig så flyttade vi mer eller mindre ihop några månader efter. Eller rättare sagt, jag flyttade in till ett fantastiskt fint hus som Tommie designat och byggt själv. Jag är oerhört tacksam för att få bo såhär fint och det är tack vare att jag flyttade hit jag fann ett intresse för både blommor (som jag inte förstått mig på tidigare) och inredning som jag tycker är super kul att hålla på med idag. 
 
Under pågående bygge av sovrummet. Altanen är utbyggd och klar.
 
Vi började kring vårkanten 2016 planera att bygga ut huset då vi var i behov av ett sovrum. Vi sov då på loftet och huset har en öppen planlösning vilket resulterar i att minsta lilla ljud någon gör i huset hörs oavsett vilket rum man befinner sig i, och som ni förstår är det mindre praktiskt när den ena ligger och sover och den andra har gått upp.
Men sagt och gjort, papprerna skickades in angående bygglov och vi fick godkänt att börja bygga. Vi började rita, diskutera och planera detta roliga projekt tillsammans. Vi hade bestämt att vår första semester ihop skulle ägnas åt att bygga sovrummet samt bygga ut altanen. Notera att detta var Tommies första sammanhängande semester på ca 5 år. Vi var dock väldigt noga med att det inte skulle bli någon stress att bli klara med rummet utan det skulle få ta den tid det tog och inte glömma bort att njuta samtidigt av sommaren och dess tillbehör. Verkligheten blev tyvärr en helt annan.. Det enda vi gjorde på vår fyra veckors semester tillsammans var att bygga, bygga och åter bygga. Detta var inget vi reflekterade över där och då eftersom vi samtidigt hade väldigt roligt och mysigt ihop men som vi nu i efterhand förstått inte var det mest optimala. Det är lätt att vara efterklok som de säger.. 
Vi hade semester hela augusti och min skola började någon gång där i slutet av månaden och det var mitt sista år innan examen (yey!) och Tommie återgick till sitt jobb på MMSports. Det blev dock inte långvarigt. Tre veckor in i september så la bokstavligen Tommies huvud och kropp av. Det var en morgon som förändrade allt..
 
Jag tänkte runda av här då det krävs ett helt eget inlägg till att förklara hur det hela gick till den morgonen.
Jag har försökt förklara så kortfattat som möjligt för att ni ska få en bild av hur vi träffades och hur det hela startade. 
 
Jag kommer att använda denna bloggen till att beskriva mitt perspektiv på hur det är att vara bredvid någon som har utmattningssyndrom, hur jag upplever det hela och hur det har påverkat mig. Jag kommer även att flika in med lite inredning (mycket ;)) bara för att jag tycker det är så roligt. 
 
Fortsättning följer...
 
 
 
/A
0 kommentarer
publicerat i Presentation
Taggar: bygge, förlovning, psykisk ohälsa, renovering, semester, sommar, utmattningssyndrom

Presentation Tommie

Hej,
Jag fyller 34år i år och idag sjukskriven för utmattningssyndrom sedan 22 september 2016, annars är jag butikschef på MMSports Jönköping. I detta nu efter 16 månader som sjukskriven är jag remiterad till remiss & bedömningsenheten på psykiatrin. Detta då primärvården inte kan ge mig den hjälp jag behöver. Kommer även genomgå en neuropsykriatisk utredning i mars nu 2018. I min tidigare karriär har jag gjort följande:
 
  1. Platschef Sportlife (nuvarande Nordic Wellness)
  2. Gymansvarig samt PT-ansvarig på NordicClub
  3. Fystränare IF Hallby Handboll
  4. Drivit HuskarnaFitness (gym) med ca 20-25 anställda
  5. Drivit topblogg på finest.se med inriktning Personlig träning, livsstil osv
  6. Sponsrad och representant för WNT samt MMSports
  7. Drivit mitt egna företag med inriktning Personlig träning, kostrådgivning med 4 anställda
  8. Butikschef på MMSports
Har tidigare i livet genomgått en del svåra händelser såsom cancer vid 25års ålder, förlorat två vänner i tidig ålder, opererat in två diskproteser i ländryggen som resulterat i kronisk smärta, gymmet jag drev såldes plötsligt och där förlorade jag inte bara min dröm av att driva ett gym utan tvingades därmed att sälja min PT verksamhet, samt förlorat min hund som gick bort alldeles för tidigt av en hjärntumör (6år). Detta är saker jag kommer att skriva om som även varit en del i att jag idag är sjuk. Jag har även hunnit med en del roliga saker såsom skapat en karriär, ritat & designat mitt eget hus som jag även var med och byggde på, hittat mitt livs kärlek och självklart en hel del andra grejer, även detta kommer jag gå in mer på och tro det eller ej så hänger detta också ihop med min nuvarande sjukdom.
Har idagsläget egentligen bara 2 mål i livet. 1. Att bli frisk och må bra och 2. Att hålla mitt förhållande så intakt det bara går. Jag har lärt mig så grymt mycket om mig själv under denna resan och vet att när jag väl blir frisk kommer jag kunna leva mitt liv precis så som man bör göra, men som jag tyvärr inte gjort tidigare, genom att varje dag njuta av att få må bra istället för att hela tiden sträva efter mer och mer framgång.
 
 
/T
0 kommentarer
publicerat i Presentation
Taggar: Gym, Hus, Jönköping, PT, Personlig Träning, Presentation, Psykiatrin, Stress, psykisk ohälsa, rehabilitering, utmattningssyndrom
Visa fler inlägg